OBS!  Om böckerna inte längre finns hos Adlibris, Bokus etc. kan man som regel hitta exemplar hos Bokbörsen på nätet.

Diplomatminnen – av svenska diplomater från 1942 till 2017

28 svenska diplomaters memoarer presenteras i denna bok. Den första självbiografin är från 1942 och den senaste från 2017. Författarna är en brokig skara. Många är inte så kända men har skrivit intressanta böcker. Bland de stora svenska diplomaterna återfinns Gunnar Hägglöf, Erik Boheman, Gunnar Jarring, Ingemar Hägglöf, Lennart Petri, Sverker Åström, Wilhelm Wachtmeister, Stig Ramel, Bengt Rösiö, Jan Mårtenson och Sven Hirdman.

Utrikespolitik och historia

Denna bok behandlar ett antal ämnen i svensk utrikespolitik. Det första avsnittet gäller den svenska neutralitetspolitiken under första världskriget, som bröt ut för 100 år sedan. En annan utförlig artikel belyser den svenska säkerhetspolitikens utveckling: ”Från neutralitet till NATO-samarbete”.

Kortare uppsatser tar upp ”COCOM och neutralitetspolitiken”, ”Evakueringen från Cypern 1974” samt ”Suezkanalen 1869, 1975 och nu”. Boken avslutas med en essä om ”Dag Hammarskjöld och ödet”.

Levande svensk litteratur; Efter 1950

Detta är fjärde delen i antologiserien ”Levande svensk litteratur” – med både poesi och prosa. De tidigare behandlade 800-1800, 1800-talet respektive 1900-talet. I delen om 1900-talet drogs en gräns vid författare som debuterat senast 1950. Även senare verk ur deras produktion redovisades dock. Nu följer författare som debuterat EFTER 1950. Ordningen är i stort sett kronologisk, efter debutåret.

Urvalet är en personlig ”kanon” med tonvikt på det som är vackert, roligt och intressant. Smakproverna är ibland mycket korta. På nätet och i biblioteken kan man lätt hitta kompletteringar. Antalet citat är denna gång mindre. I stället har avsnittet ”Korta presentationer” fått större omfattning. Även här är ordningen kronologisk.

Levande svensk litteratur; 1900-talet

Denna bok behandlar levande svensk litteratur – både poesi och prosa – från 1900-talet. Det har varit nödvändigt att dra en gräns vid författare som debuterat senast 1950. Även senare verk ur deras produktion redovisas dock. Detta är tredje delen i serien ”Levande svensk litteratur”. De tidigare behandlade 800-1800 respektive 1800-talet.Urvalet är en personlig ”kanon” med tonvikt på det som är vackert, roligt och intressant. Av naturliga skäl blir det en blandad kompott, smått och stort, viktigt och oviktigt, högtidligt och alldagligt. Smakproverna – som ibland är mycket korta – skall helst ge mersmak. På nätet och i biblioteken är det lätt att söka vidare.

Levande svensk litteratur; 1800-talet

Denna bok behandlar levande svensk litteratur – både poesi och prosa – från 1800-talet, en guldålder i vår skönlitteratur. Hit hör många berömda författare, t. ex. Esaias Tegnér, Erik Gustaf Geijer, Erik Johan Stagnelius, Carl Jonas Love Almqvist, Johan Ludvig Runeberg, Viktor Rydberg, Carl Snoilsky, August Strindberg, Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Gustaf Fröding, Erik Axel Karlfeldt och Hjalmar Söderberg.

Urvalet är en personlig “kanon” med tonvikt på det som är vackert, roligt och intressant. Av naturliga skäl blir det en blandad kompott, smått och stort, viktigt och oviktigt, högtidligt och alldagligt. Smakproverna – som ibland är mycket korta – skall helst ge mersmak. Därför anges källorna. På nätet och i biblioteken är det lätt att söka vidare.

Huvudlinjer i Heliga Birgittas Uppenbarelser

Heliga Birgitta är Sveriges hittills enda i vederbörlig ordning kanoniserade helgon. Hennes uppenbarelser – över 700 till antalet – erbjuder en fascinerande men ganska besvärlig läsning. Avsikten med denna bok är att återge huvudlinjerna i Birgittas revelationer. I urvalet av texter är det oftast Kristus eller Jungfru Maria som anges som hennes källa. Av innehållsförteckningen framgår att många religiösa frågor tas upp. Vidare kritiserade Birgitta påvar, biskopar, präster och andra kyrkans företrädare, liksom kungar, drottningar, adelsmän och andra profana gestalter.

Birgittas huvudbudskap gäller människans omvändelse till Gud. Det är därför hon bjärt utmålar helvetets och skärseldens fasor. Människan har fri vilja och kan ångra sig och bättra  sig – ända fram till sin sista stund. Rättvisan är omutlig, men barmhärtigheten segrar ibland i de många domstolsscenerna om själens öde efter döden.

Levande svensk litteratur; 800-1800

Denna bok behandlar levande svensk litteratur – både poesi och prosa – från 800 till 1800. Avsikten är att locka till vidare läsning. En del av den äldre svenska litteraturen är mycket läsvärd – i moderniserad språkdräkt.

Urvalet är en personlig “kanon” med tonvikt på det som är vackert, roligt och intressant. Svensk historia tangeras. En del av skribenterna är personer ur vår historia. Några avsnitt handlar om historiska händelser.

Av naturliga skäl blir innehållet blandat: smått och stort, viktigt och oviktigt, högtidligt och alldagligt. Smakproverna – som ibland är mycket korta – skall helst ge mersmak. Därför anges källorna. På nätet och i biblioteken är det lätt att söka vidare.

Räddningsaktioner; Svenska insatser under andra världskriget

Denna bok redovisar vad Sverige gjorde för att rädda människor under andra världskriget. Det är den första heltäckande framställningen av de humanitära insatserna.

Bland huvudpersonerna finns Raoul Wallenberg och Folke Bernadotte. Dessutom behandlas Valdemar Langlet, Felix Kersten, Gilel Storch m.fl. Det första avsnittet handlar om Warszawasvenskarna, ett antal affärsmän som hjälpte den polska motståndsrörelsen. De greps av Gestapo och dömdes till döden eller till livstids straffarbete. Alla räddades dock hem till Sverige.

Vidare redogörs för utväxlingen av krigsfångar i svensk regi, för svensk hjälp till norska judar, för de danska judarnas flykt till Sverige och för aktionerna till förmån för norska studenter.

Andra avsnitt gäller Ungerns judar, flyktingar från Baltikum och Finland samt de vita bussarna, som räddade tiotusentals personer från tyska koncentrationsläger under krigets slutskede och strax efter Tysklands kapitulation.

Folkrätt och utrikespolitik

Denna bok behandlar folkrättens relevans för utrikespolitiken. Som regel överensstämmer de politiska besluten med folkrättens bestämmelser. Men det förekommer också avvikelser och rena brott mot folkrätten. Ofta beror det på att politikerna har försummat att rådfråga folkrättslig expertis.

Det aktuella ämnet “Internationell våldsanvändning” inleder boken. Från senare år finns tyvärr flera exempel på att staterna har överträtt FN-stadgans förbud mot våld. Irakkriget är ett fall som diskuteras. Sedan följer terrorismen och folkrätten samt kärnvapnen och folkrätten.

Några historiska exempel tas upp: unionen med Norge, Ålandsfrågan, baltutlämningen samt DC 3-affären. Ett par immunitetsfrågor berörs liksom reglerna för erkännande av stater.

Även statsrätt och förvaltningsrätt har betydelse. Regeringsformens tionde kapitel om utrikespolitiken och trettonde kapitel om krig och krigsfara gås igenom. Respekten för grundlagarna behandlas och separat rätten till domstolsprövning.

Mot slutet kommenteras folkrättens ställning i den svenska beslutsprocessen. “Svensk utrikespolitik i koncentrat” ger en historisk översikt sedan 1962. Raoul Wallenberg samt Östen Undén tas upp i korta avsnitt.

“Folkrätt och utrikespolitik” behandlar – tillsammans med “Neutraliteten”, som utkom tidigare i år – de flesta stora frågorna med folkrättsaspekt under 1900-talet.

Neutraliteten

Sverige förde neutralitetspolitik under perioden 1864-1994. Under många decennier var den säkerhetspolitiska huvudlinjen “alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i händelse av krig”. Vissa avsteg från neutraliteten gjordes under andra världskriget, och neutralitetspolitikens trovärdighet hotades under det kalla kriget genom Viggengarantierna och Boforsaffären med Indien.

Tyvärr har politiker, historiker, statsvetare, journalister och andra ofta grumliga begrepp om vad neutraliteten innebär. Den kräver inte opartiskhet i förhållande till de krigförande på alla möjliga områden. Handeln är fri – bortsett från exporten av krigsmateriel. Inga krav ställs på “åsiktsneutralitet”.

Boken inleds med en kronologisk översikt om den svenska neutralitetsdebatten från 1989 till 2008. Därefter redogörs för neutralitetspolitkens framväxt och dess tillämpning under första och andra världskrigen. Neutralitetspolitiken i fredstid diskuteras med EEC/EG/EU som belysande exempel. Andra aspekter som tas upp är neutralitetens och neutralitetspolitikens betydelse för försvar, vapenhandel, sanktioner m.m.

Neutralitetspolitikens trovärdighet behandlas i ett särskilt avsnitt, liksom neutralitet och medlemskap i FN. Mot slutet kommenteras Neutralitetspolitikkommissionen och Säkerhetspolitiska utredningen. Frågan ställs om Sverige längre har någon säkerhetspolitisk doktrin.

Diplomatliv

I denna bok behandlas ett antal diplomatöden. I serien “Gamla goda diplomater” finns korta biografier om 16 svenska diplomater, bland dem Bengt Oxenstierna (Resare-Bengt), Johan Adler Salvius, Hugo Grotius (som var holländare), Carl Gustaf Tessin, Gustaf Philip Creutz, Carl Bildt (en namne till den nuvarande utrikesministern) och Birger Mörner.

Tre diplomater på resa i Sverige på 1600-talet tas upp: Charles Ogier, Bulstrode Whitelocke och Lorenzo Magalotti.

Sedan presenteras kortfattat 18 utländska diplomater, som samtidigt var författare. Sju av dem blev Nobelpristagare, men många levde under tidigare århundraden.

I avsnittet “Sveriges kolonier” redogörs för Nya Sverige, Cabo Corso och S:t Barthélemy.

Boken avslutas med en framställning om “Utrikesförvaltningens framväxt”.

Kalla kriget och Sverige

Under hela det kalla kriget hävdades som huvudlinje för den svenska utrikespolitiken “alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i händelse av krig”. Samtidigt påpekades nödvändigheten av “ett efter våra förhållanden starkt försvar”.

Den svenska neutralitetspolitiken uppvisade under det kalla kriget en hög grad av kontinuitet, trots att regeringarna och utrikesministrarna växlade.

I denna bok tas ett antal frågor upp som berör Sveriges agerande under det kalla kriget. Under Kongokrisen var det svenska engagemanget omfattande. Därmed spelade Sverige en inte obetydlig roll i en konflikt där USA och Sovjetunionen stod mot varandra.

Under Vietnamkriget gjorde Sverige ett försök att främja ett förhandlingsklimat mellan de stridande parterna. “Operation Aspen” blev dock ingen framgång.

Från början av 1980-talet till mitten av 1990-talet var ubåtsintrången ett besvärande problem för Sverige. Dramatiken var stor efter det att den sovjetiska ubåten 137 hade gått på grund i Karlskrona skärgård i oktober 1981. Den största ubåtsjaktoperationen utspelade sig i Hårsfjärden i oktober 1982. Den svenska regeringen avlämnade båda gångerna protestnoter till Sovjetunionen.

I ett kortare avsnitt kritiseras vad UD gjorde – och framför allt inte gjorde – för att få hem Raoul Wallenberg från Sovjetunionen. Slutligen konstateras att den spionmisstänkte översten Stig Wennerström inte borde ha placerats på UD, där han kunde fortsätta med sitt spioneri för rysk räkning.

Upptäcktsresor i Oceanien, Arktis och Antarktis

För första gången finns på svenska en utförlig framställning om “Upptäcktsresor i Oceanien, Arktis och Antarktis”. Den följer utvecklingen kronologiskt. Ett avsnitt om Världsomseglare inleder. Sedan behandlas för sig Oceanien, Australien, Nya Zeeland, Arktis och Antarktis. När det gäller urvalet har principen varit att ta med de personer som gjorde de viktigaste insatserna. De geografiska nyheterna kompletteras med biografiska upplysningar om upptäckarna.

Boken följer den spännande historien om hur man undan för undan ökar kunskaperna om Oceanien, Arktis och Antarktis. Många upptäcktsresande var sin tids hjältar. De gav sig ut i det okända, där de riskerade sjukdomar och överfall. Perspektivet var europeiskt. Den vite mannen (ibland kvinnan) “upptäckte” områden som “infödingarna” hade bebott eller känt till i årtusenden. I polartrakterna riskerade upptäckarna att frysa eller svälta ihjäl.

Denna unika faktabok kan också användas som uppslagsbok. Det underlättas av ett personregister.

Upptäcktsresor i Amerika

För första gången finns på svenska en utförlig framställning om “Upptäcktsresor i Amerika”. Den följer utvecklingen kronologiskt. Ett avsnitt om Pionjärerna inleder. Geografiskt görs sedan en uppdelning mellan Syd- och Centralamerika respektive Nordamerika. Under Nordamerika redovisas även sökandet efter Nordvästpassagen. När det gäller urvalet har principen varit att ta med de personer som gjorde de viktigaste insatserna. Det har ändå blivit ett stort antal. De geografiska nyheterna kompletteras med biografiska upplysningar om upptäckarna.

Boken följer den spännande historien om hur man undan för undan ökar kunskaperna om Nya världen. De tidiga upptäckarna – conquistadorerna – kan kritiseras för sin girighet och grymhet. Samtidigt måste man beundra deras mod och energi. Det fanns många faror och svårigheter: tropiska sjukdomar, ogenomträngliga djungler, farliga ormar samt kannibaler. Många drabbades av en för tidig död.

Denna unika faktabok kan också användas som uppslagsbok. Det underlättas av ett personregister.

Upptäcktsresor i Asien

För första gången finns på svenska en utförlig framställning om “Upptäcktsresor i Asien”. Den följer utvecklingen kronologiskt i ett antal geografiska områden: Syvästasien, Sydöstasien (med Indien), Centralasien, Sibirien (inklusive sökandet efter Nordostpassagen) samt Östasien. Ett kort avsnitt om tidiga upptäcktsfärder i Europa inleder. De geografiska nyheterna kompletteras med biografiska upplysningar om upptäckarna.

Boken följer den spännande historien om hur man undan för undan ökar kunskaperna om den största kontinenten. Många upptäcktsresande var sin tids hjältar. De gav sig ut i det okända, där de riskerade sjukdomar och överfall. Perspektivet var europeiskt. Den vite mannen (ibland kvinnan) “upptäckte” områden som lokalbefolkningen hade bebott eller känt till i årtusenden.

Denna unika faktabok kan också användas som uppslagsbok. Det underlättas av ett personregister.

Upptäcktsresor i Afrika

För första gången finns på svenska en utförlig framställning om “Upptäcktsresor i Afrika”. Den följer utvecklingen kronologiskt i ett antal geografiska områden. Nigerproblemet och sökandet efter Nilens källa tas upp i särskilda avsnitt. De geografiska nyheterna kompletteras med biografiska upplysningar om upptäckarna.

Boken följer den spännande historien om hur man undan för undan ökar kunskaperna om den afrikanska kontinenten. Många upptäcktsresande var sin tids hjältar. De gav sig ut i det okända, där de riskerade sjukdomar och överfall. Perspektivet var europeiskt. Den vite mannen (ibland kvinnan) “upptäckte” områden som “infödingarna” hade bebott eller känt till i årtusenden.

Denna unika faktabok kan också användas som uppslagsbok. Det underlättas av ett personregister.

Huvudlinjer i Dag Hammarskjölds Vägmärken

Denna bok om huvudlinjerna i Dag Hammarskjölds “Vägmärken” underlättar förståelsen. Särskilda avsnitt behandlar ensamhet, döden, tron, mystikerna, kinesisk visdom, filosoferna, offertanken, självkritik, honnörsord, FN, Albert Schweitzer, Martin Buber, Bertil Ekman, skönlitteratur, konst-musik-teater-fotografering, naturen, Carl von Linné och kvintessensen. Dessutom tas den yttre ramen, barndom och ungdom samt eftermälet upp.

Hammarskjölds verk blev en försäljningssuccé när det kom ut 1963. “Vägmärken” översattes också till många språk. Nya upplagor utkommer kontinuerligt.

Många som köpte boken upptäckte dock att den var svårtillgänglig. Hammarskjölds stil var komprimerad. Det fanns många citat men i allmänhet inga källhänvisningar. Senare upplagor av “Vägmärken” har noter och översättningar av citaten. Att Hammarskjöld var kristen – och kanske en mystiker – var en överraskning för de flesta.

Historiska platser; En resa genom Sverige

För första gången finns det en historisk guide som täcker hela Sverige. Kortfattat och i bekvämt format behandlas i bokstavsordning ett 130-tal orter, från Adelsö till Östersund. Geografiskt sträcker sig resan från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Ett register i slutet av boken gör det lätt att i varje län hitta platser som är värda ett besök.Historiska platser är ett välkommet komplement till kartboken och ett nödvändigt resesällskap för den historiskt intresserade. Resorna i Sverige får en djupare dimension, om man har tillgång till väsentliga fakta.

Sverige under kalla kriget; En dokumentsamling om Sveriges neutralitetspolitik

Under det kalla kriget var den svenska neutralitetspolitiken fast och konsekvent. Det var påfallande i hur liten grad de borgerliga regeringarna avvek från den socialdemokratiska linjen.

I de offentliga uttalandena preciserades alliansfrihetens och neutralitetspolitikens innebörd. Betydelsen av ett starkt försvar framhölls. Den svenska neutraliteteten innebar ingen passivitet; tvärtom betonades vikten av en aktiv utrikespolitik. Någon ”åsiktsneutralitet” var det inte tal om.

Den här boken rymmer en mängd dokument som belyser många av de stora utrikespolitiska frågorna: FN-medlemskapet, planerna på ett skandinaviskt försvarsförbund, kärnvapenhotet, vapenexporten, ubåtsintrången och relationerna till EEC/EG/EU.

Sveriges neutralitet

Den svenska neutraliteten har i mycket liten utsträckning blivit föremål för folkrättsligt studium. Detta kan framstå som märkligt med tanke på att neutralitetspolitiken så länge varit och fortfarande är huvudlinjen i svensk utrikespolitik. Avsikten med avhandlingen är att belysa vad den svenska neutraliteten innebär och kräver.

Neutralitetspolitikens framväxt behandlas, liksom dess tillämpning under första och andra världskrigen. Neutraliteten i fredstid diskuteras – med EEC-förhandlingarna som belysande exempel. Andra aspekter som tas upp är neutralitet och utrikeshandel, neutralitet och vapenhandel, neutralitet och sanktioner samt neutralitet och försvar. Ett avslutande avsnitt gäller neutralitetspolitikens trovärdighet.

Recensioner

Olof Santesson skrev en artikel om avhandlingen i Dagens Nyheter den 28 september 1987 med rubriken ”Folkrätten av betydelse när Sverige nalkas EG”.

En recension av Nils Andrén var införd i tidskriften Internationella Studier nr 2 1988.