Varning för EMU

EU har under många år fört en felaktig ekonomisk politik och därmed skapat allt värre problem. Man har prisstabilitet som huvudmål. Det leder till att arbetslösheten ökar och tillväxten sjunker. Den ensidiga inflationsbekämpningen har skapat permanent massarbetslöshet.

Det allvarliga är att EU-staterna ömsesidigt förvärrar för varandra. Man stryper ekonomin för att försöka uppfylla EMU-kraven. Därför minskar efterfrågan på varor och tjänster överallt.

Om EMU införs måste även skatterna och finanspolitiken harmoniseras. Det betyder för svensk del att vissa skattesatser måste sänkas. Följden blir lägre skatteintäkter, vilket kommer att leda till ytterligare nedskärningar. Det sociala skyddsnätet kommer att bli ännu svagare.

Det har påpekats att EMU och särskilt den europeiska centralbanken (ECB) har odemokratiska drag. Besluten kommer att fattas av ECB-rådet, som består av bankens direktion samt cheferna för de nationella centralbankerna. Direktionens sex ledamöter skall ha en mandatperiod på åtta år.

Varken ECB eller en nationell centralbank eller medlemmarna av deras beslutande organ får ta emot instruktioner från något håll. Det betyder att medlemsstaternas regeringar inte får något inflytande på sina länders centralbanker. Politikerna har abdikerat.

Inte heller kan något politiskt ansvar utkrävas för penning- och valutapolitiken. Mot de beslut som fattas i Frankfurt av den europeiska centralbanken är alla rättslösa: regeringar, organisationer, företag och medborgare.

När det gäller EMU återkommer argumentet att vi måste vara med för att få inflytande. Men nu är argumentet ännu falskare än i EU-debatten. Ingen får ju påverka ECB:s penning- och valutapolitik. Vi skulle inte ens få instruera vår egen riksbankschef när han deltar i ECB-rådets sammanträden i Frankfurt.

EMU har kallats ett skrivbordsprojekt och ett högriskprojekt. Det delar också upp EU-staterna i ett A- och ett B-lag. Ett litet A-lag ger kanske en stabil euro. Men ju fler länder som släpps in desto osäkrare blir den gemensamma valutan. Risken för spekulation och kanske kollaps ökar.

EMU-planerna saknar folkligt stöd. Det visar många opinionsundersökningar i olika EU-stater. Det vore riskabelt att införa EMU utan att låta väljarna ta ställning i folkomröstningar.

Att de EMU-frälsta politikerna inte vill ha någon folkomröstning visar hur sjuk hela saken är. De fruktar ett nej och vill därför strunta i folkopinionen. Politikerna har lurat oss en gång – inför folkomröstningen om EU-medlemskap. De bör inte få chansen att lura oss en gång till.

(Debattartikeln var införd i Dagens Industri den 25 juni 1997).