Vid årsskiftet fick löntagarna sänkt skatt och pensionärerna sänkt pension. Så ser det ut i alliansens Sverige. Orättvisorna blir allt större.

Löntagarnas skatter har sänkts i fem omgångar genom jobbskatteavdragen. Pensionärerna har lägre inkomster men högre skattesatser. Dessutom har de i tre omgångar fått sänkt pension genom bromsen (2010, 2011 och 2014).

Det är en avsiktlig politik från alliansens sida. Man talar om ”arbetslinjen” och ger sedan sju år alla förmåner åt löntagarna. Man kan dock fråga sig hur framgångsrik ”arbetslinjen” har varit. Vid årsskiftet var 411.000 arbetslösa inskrivna hos Arbetsförmedlingen (8,7 procent av arbetskraften). För ungdomar mellan 18 och 24 år var arbetslösheten 17,2 procent.

Om man jämför med andra länder blir den svenska skattemodellen obegriplig. Normalt är skatterna på pension LÄGRE än på lön. Det gäller i Danmark, Finland och Norge. I många fall är skatterna på pension betydligt lägre än skatterna på lön: i Frankrike 13 procent lägre, i Nederländerna 15 procent lägre och i Tyskland 18 procent lägre.

I Sverige betalar pensionärerna (enligt Tabell 32) 278 kronor mer i skatt varje månad vid pension/lön på 12.000 och 314 kronor mer om pensionen/lönen är 15.000 i månaden. Vid en pension/lön på 20.000 är skillnaden 543 kronor per månad, alltså 6.516 kronor totalt i år.

Ibland har pensionärerna fått någon hundralapp i lägre skatt per månad genom att grundavdragen höjts. För löntagarna har det varit fråga om förbättringar på tusentals kronor per månad.

Den största missgynnade gruppen är 2 miljoner pensionärer. De drabbas särskilt hårt genom lägre inkomster, högre skattesatser och bromsen. Men också arbetslösa, sjukskrivna, föräldralediga m. fl. har högre skattesatser än löntagarna.

Klyftan mellan löntagarna och andra grupper i samhället har ständigt vidgats. Genom alliansens politik plundrar löntagarna alla andra. Statens inkomster och utgifter är ju kommunicerande kärl. Man tar av vissa och ger åt andra.

Också sänkningen av restaurangmomsen gynnar i huvudsak löntagarna. Hur många pensionärer har råd att gå på krogen?

Hur resonerar alliansen för att motivera sin politik? Är det fråga om en stenhård kalkyl för att vinna valet i september med hjälp av löntagarna? Den största väljargruppen är ju de sysselsatta med 4,7 miljoner personer. Pensionärerna är ”bara” 2 miljoner och de arbetslösa 411.000.

Men kanske vill inte alla löntagare att deras skattesänkningar skall betalas av föräldrarna och andra pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna. En aktuell SIFO-mätning visar att 58 procent tycker att det är mycket dåligt eller ganska dåligt med det femte jobbskatteavdraget. Bara 34 procent anser att avdraget är ganska bra eller mycket bra. – Många löntagare tycks hellre vilja ha ett fungerande samhälle. Skolan, vården, omsorgen och kollektivtrafiken har stora problem.

Socialdemokraterna kan inte skryta med en bättre politik mot pensionärerna. De har varje gång motsatt sig jobbskatteavdragen – och sedan accepterat dem. Dessutom tog den socialdemokratiska regeringen i tre steg 1999-2001 totalt 245 miljarder kronor från AP-fonderna för att avbetala på statsskulden. Om det inte hade skett skulle aldrig bromsen ha behövt slå till.

Allt fler pensionärer tycker att nu får det räcka med misshandeln från politikernas sida. Ett parti som utfäster sig att återinföra ett rättvist skattesystem kan räkna med många röster i valet den 21 september.

Rolf H. Lindholm, Jur. dr, F. d. minister i UD, Initiativtagare till Pensionärsupproret mot pensionärsskatten

Artikeln var införd i Vestmanlands Läns Tidning 2014-01-30 med rubriken ”Pensionärer drabbas dubbelt”.