Pensionärsskatten avgör valet

 

I riksdagsvalet den 14 september blir pensionärsskatten en viktig kanske avgörande fråga. Två miljoner pensionärer har tröttnat på att misshandlas av politikerna. Sedan 2007 har Alliansen infört fem jobbskatteavdrag som gynnat löntagarna och missgynnat alla andra. På sina lägre inkomster har pensionärerna högre skattesatser. Det är en omvänd Robin Hood-politik: man tar av de fattiga för att ge åt de rika.

 

Jobbskatteavdragen drabbar pensionärerna som den största gruppen. Men också arbetslösa, sjukskrivna och föräldralediga har högre skatt än löntagarna. Detta är ett unikt system i världen. Inget annat land har högre skatt för pensionärer än för löntagare. Det normala är i stället att pensionärerna har lägre skattesats än löntagarna, eftersom de har mindre inkomster. Det gäller i de andra nordiska länderna. I många fall är skatterna på pension betydligt lägre än skatterna på lön: i Frankrike 13 procent lägre, i Nederländerna 15 procent lägre och i Tyskland 18 procent lägre.

 

Jobbskatteavdragen, som Alliansen införde, är ett skräckexempel på gruppegoism. De har skapat motsättningar i samhället mellan löntagarna och alla andra. En SIFO-undersökning har visat att många löntagare inte vill att deras skattesänkningar skall betalas av föräldrarna och andra pensionärer, arbetslösa och sjukskrivna. 58 procent tyckte att det var mycket dåligt eller ganska dåligt att införa ett femte jobbskatteavdrag. Bara 34 procent ansåg att avdraget var ganska bra eller mycket bra.

 

Inför valet i höst försöker Alliansen tiga ihjäl pensionsfrågan. Det kommer dock inte att lyckas. På allianspartiernas hemsidor söker man förgäves efter vad de vill göra åt pensionärsskatten. Sökningar på ”pensionärsskatt” och ”pensionärer” ger som regel 0 träffar.

 

Socialdemokraterna är inte mycket bättre. Magdalena Andersson gjorde ett katastrofalt uttalande om att ”pensionärerna får vänta”. Hur länge? Tills de dör? Om det är någon grupp som har svårt att vänta på förbättringar så är det pensionärerna. Stefan Löfven lovade den 24 juni att c:a 100.000 garantipensionärer skall få en skattelättnad på 76 kronor i månaden från nästa årsskifte. Ett andra steg kanske 2016 skulle gälla pensionärer med en pension under 12.000 kronor i månaden. För övriga pensionärer det stora flertalet, ungefär 1,5 miljon personer utlovas ingenting!

 

Detta visar socialdemokraternas cynism. De kan tänka sig pyttesmå förbättringar för de sämst ställda pensionärerna, inte mer. Samtidigt har de i efterhand accepterat Alliansens alla fem jobbskatteavdrag, som gav löntagarna möjlighet att shoppa loss. Enligt Ekonomifakta var den statsfinansiella kostnaden för jobbskatteavdraget år 2013 hela 86 miljarder kronor. Den siffran bör jämföras med 11 miljarder kronor, som S räknar med att det skulle kosta att helt ta bort skatteskillnaden mellan pensionärer och löntagare. Andra beräkningar talar om 8 miljarder.

 

V har ett löfte om att pensioner upp till 12.000 kronor skall beskattas med 300 kronor mindre i månaden. MP tycks inte ha någon politik i frågan. En sökning på ”pensionärsskatt” gav ingen träff. Detsamma gäller för Fi, som också tiger om frågan i sitt partiprogram.

 

Det enda partiet som hittills gjort en rejäl utfästelse till pensionärerna är SD. De vill ”över den närmaste fyraårsperioden kraftigt sänka skatten för pensionärerna”. Jimmie Åkesson sade i Almedalen att SD vill avskaffa pensionärsskatten helt innan 2018. Det skulle kosta c:a 14 miljarder.

 

Man kan förutse att Alliansen gör ett katastrofval i höst. S tycks missa chansen att få fler pensionärsröster. Troligen blir därför socialdemokraternas valresultat riktigt dåligt. SD kommer förmodligen att göra ett rekordval. Det beror delvis på de andra partiernas ointresse för pensionärsskatten.

 

Att orättvisan mot pensionärerna gäller stora belopp har Skattebetalarnas förening visat. (Den har valt pensionärsskatten till sin huvudfråga i årets val). Enligt Skattebetalarna har en pensionär fått 174.000 kronor i lägre inkomst än en löntagare. Man har då utgått från en löntagare och en pensionär som hade samma inkomst 2006. Under Alliansens år 2007-2014 har löntagaren fått behålla 174.000 kronor mer efter skatt än pensionären.

 

Också på andra sätt har pensionärerna drabbats. De har tre gånger (2010, 2011 och 2014) fått sänkt pension genom bromsen. Allra mest upprörande var det vid senaste årsskiftet, då löntagarna fick ett femte jobbskatteavdrag och pensionärerna (för tredje gången) sänkt pension.

 

Socialdemokraterna överförde också 245 miljarder kronor från AP-fonderna till statskassan under Göran Perssons tid som statsminister. Det skedde i tre steg: med 45 miljarder 1999, 45 miljarder 2000 och 155 miljarder 2001. Pensionssystemet blev därmed underfinansierat, så att bromsen slog till gång på gång. (Ibland nämns siffran 258 miljarder. Det beror på att denna summa beräknades motsvara 245 miljarder per 1.1.1999.)

 

KG Scherman hävdar att bromsen bör avskaffas omedelbart och utan vidare utredande. 245 miljarder bör återföras till AP-fonderna. ”Till och med förre statsministern Göran Persson tycker att pengarna skall lämnas tillbaka. Det har han rätt i.” skriver Scherman.

 

Sanningens minut infaller i september. Kommer något parti förutom SD att utfästa sig att avskaffa pensionärsskatten? Som man bäddar får man ligga. I dagsläget hör både Alliansen och S till förlorarna i valet.

 

Rolf H. Lindholm

Jur. dr, F.d. minister i UD

Initiativtagare till Pensionärsupproret mot pensionärsskatten

 

Artikeln publicerades av Länstidningen Östersund 2014-07-24 – min rubrik var ”Pensionärsskatten är en ödesfråga i valet”. Den intogs även av Dala-Demokraten på nätet 2014-08-26 och i papperstidningen 2014-08-27.