Artiklar av Rolf H. Lindholm


I Svensk Juristtidning (förutom artiklar som ingår i doktorsavhandlingen “Sveriges Neutralitet”):

  • Immunitet och ubåtar än en gång (April 1985)
  • Mänskliga rättigheter i Sverige (Januari 1986)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Folkrätt under krig och neutralitet (December 1986)
  • Kärnvapnen och folkrätten (Mars 1987)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Neutralitet, solidaritet, disponibilitet (Juni-Augusti 1989)  /Finns i min bok “Neutraliteten”/
  • Sverige i FN:s säkerhetsråd – Problem för neutraliteten? (April 1990)  /Finns i min bok “Neutraliteten”/
  • Ålandsfrågan och folkrätten (Juni 1990)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Makten över utrikespolitiken (7/91)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Baltutlämningen och folkrätten (7/92)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Folkrätten och utrikespolitiken (7/93)  /Finns i min bok “Folkrätt och urikespolitik”/
  • Erkännande av stater – En ny doktrin? (8/93)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Folkrätten och utrikespolitiken – replik på en replik (1/94)
  • Neutralitet och EU-medlemskap? (2/94)  /Finns i min bok “Neutraliteten”/
  • Boforsaffären med Indien och folkrätten (10/94)  /Finns i min bok “Neutraliteten”/
  • Missuppfattningar om neutraliteten (7/97)  /Finns i min bok “Neutraliteten” – avsnittet om Neutralitetspolitikkommissionen/
  • Slutreplik om neutraliteten (8/98)
  • Internationell våldsanvändning (5-6/01)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/

I Kungliga Krigsvetenskapsakademiens Tidskrift (förutom artiklar som ingår i doktorsavhandlingen “Sveriges neutralitet”):

  • Krig och krigsfara – RF 13 kap. (1991 – 2. Häftet)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Svensk utrikespolitik i koncentrat (1992 – 3. Häftet)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik/
  • The Development of the Swedish Foreign Service (1992 – 6. Häftet)
  • DC 3-affären 1952 och nu (1993 – 3. Häftet)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Neutralitet och EU-medlemskap? (1994 – 1. Häftet)  /Finns i min bok “Neutraliteten”/
  • Neutraliteten i fara vid EU-medlemskap (1994 – 4. Häftet)
  • Missuppfattningar om neutraliteten (1997 – 2. Häftet)  /Finns i min bok “Neutraliteten” – avsnittet om Neutralitetspolitikkommissionen/
  • 1864 och 1994 – vändpunkter i utrikespolitiken (1998 – 4. Häftet)  /Finns i min bok “Neutraliteten”/
  • Gåtan Undén (1999 – 4. Häftet)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Internationell våldsanvändning. Har FN-stadgans förbud mot våld upphävts? (2000 – 4. Häftet)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Invändningar mot säkerhetspolitiska utredningen (2003 – 2. Häftet)  /Finns i min bok “Neutraliteten”/
  • Har Sverige en säkerhetspolitisk doktrin? (2003 – 3. Häftet)  /Finns i min bok “Neutraliteten”/

I Tidskrift i Sjöväsendet:

  • 1864 och 1994 – vändpunkter i utrikespolitiken (N:r 3 1998)  /Finns i min bok “Neutraliteten”/
  • Förvirrad neutralitetsdebatt (N:r 2 1999)  /Finns i min bok “Neutraliteten” – avsnittet om Neutralitetspolitikkommissionen/
  • Avvikelser från neutralitetslinjen (N:r 4 2004)  /Finns i min bok “Neutraliteten” – avsnittet om Finlandsaspekten/
  • Ålandsexpeditionen 1918 (N:r 2 2008)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Suezkanalen 1869, 1975 och nu (N:r 5 2013)

I Juridisk Tidskrift vid Stockholms Universitet:

  • Terrorismen och folkrätten (Nr 4 2003-04)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Irakkriget och folkrätten (Nr 4 2004-05)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/

I Förvaltningsrättslig tidskrift:

  • Bristande respekt för grundlagarna (1′02)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Unionen med Norge och folkrätten (2′03)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/
  • Inskränkningar i immuniteten för statschefer (2′04)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/

I Statsvetenskaplig Tidskrift:

  • Internationella konferenser – Teknik och folkrätt (1963 – Häfte 2-3)

I Nordic Journal of International Law:

  • Swedish Neutrality and Policy of Neutrality; The Second World War and the Ensuing Peacetime (1988 – Vol. 57, Fasc. 2)

I mennesker & rettigheter:

I Svensk tidskrift:

  • Raoul Wallenbergs öde (1992 Nr 6)  /Finns i min bok “Folkrätt och utrikespolitik”/

DEBATTARTIKLAR i dagspress:

  • Vietnamhjälpen och neutraliteten (Svenska Dagbladet 1970-11-04)
  • Ett orimligt lagförslag /Immunitet för utlänningar/ (Svenska Dagbladet 1984-12-29) Läs artikeln.
  • Binder ris åt egen rygg /Utlänningars straffansvar/ (Svenska Dagbladet 1985-04-11) Läs artikeln.
  • Neutralitet – en rättsfråga (Sydsvenska Dagbladet 1989-02-04) Läs artikeln.
  • “Fritt fram för vapenexport” (Dagens Nyheter 1992-08-14) Läs artikeln.
  • Medlemskap i EU hotar alliansfriheten (Sydsvenska Dagbladet 1992-08-31) Läs artikeln.
  • Försvaras neutraliteten? (Skånska Dagbladet 1992-12-17) Läs artikeln.
  • Det är dags att se över utlänningslagen (Svenska Dagbladet 1993-02-20) Läs artikeln.
  • Bildt skapar osäkerhet om svensk neutralitet; Tal om militärt stöd kan vilseleda (Svenska Dagbladet 1994-02-06) Läs artikeln.
  • UD-teori strider mot folkrätten (Svenska Dagbladet 1994-05-11) Läs artikeln.
  • EU löser inte våra ekonomiska problem (Svenska Dagbladet 1994-07-30 och Ljusdals-Posten 1994-08-11). Läs artikeln.
  • EU hot mot demokratin i Sverige (Göteborgs-Posten 1994-08-26) Läs artikeln.
  • Myter i färggrann förpackning (Bohusläningen 1994-09-06) Läs artikeln.
  • EU hotar jobben (Ljusdals-Posten 1994-09-21 och Bohusläningen 1994-10-18) Läs artikeln.
  • Manipulation med ord i EU-debatten (Ljusdals-Posten 1994-10-20 Läs artikeln.
  • Fel formel för säkerhetspolitiken (Göteborgs-Posten 1997-03-29) Läs artikeln.
  • Fel gå in i EMU utan folkets stöd (Södermanlands Nyheter 1997-05-13) Läs artikeln.
  • Vi blir lurade på neutralitetspolitiken (Arbetet Nyheterna 1997-06-13) Läs artikeln.
  • Regeringen har bäddat för ett ja till EMU 1999 (Norrtelje Tidning 1997-08-21) Läs artikeln.
  • I EMU tvingas regeringarna skära ned (Arbetet Nyheterna 1997-10-25) Läs artikeln.
  • Borgerliga EU-motståndare har problem (Arbetet Nyheterna 1998-05-12) Läs artikeln.
  • De är bedragna (Norrländska Socialdemokraten 2010-07-14) Läs artikeln.
  • Tomma löften (Länstidningen Östersund 2010-08-26 och Norrländska Socialdemokraten 2010-09-02) Läs artikeln.
  • Nu är vi populära – men lika fattiga (Aftonbladet 2010-09-02) Läs artikeln.
  • Pensionärsupproret mot pensionärsskatten (Länstidningen Östersund 2013-04-16. Dala-Demokraten 2013-04-23. Göteborgs-Posten (på nätet) 2013-05-10. Hudiksvalls Tidning 2013-06-03. Skånska Dagbladet 2013-06-10. Dalarnas Tidningar (på nätet) 2013-07-02.) Läs artikeln.
  • Löntagarna plundrar pensionärerna (Nya Wermlands-Tidningen 2013-10-01. I något förkortad form: veteranen.se (organ för SPF, Sveriges Pensionärsförbund) på nätet 2013-09-27.) Läs artikeln.
  • Orättvisa skattesatser – Löntagarna mot alla andra (Norrländska Socialdemokraten 2013-11-27 – med rubriken ”Nu räcker det”, Arbetarbladet 2013-11-22 – på nätet med rubriken ”Löntagarna mot alla andra”, Länstidningen Östersund 2013-11-29 – på nätet med rubriken ”Politikerna missgynnar äldre”.) Läs artikeln.
  • Jobbskatteavdragen måste avskaffas. (Artikeln publicerad på Facebook 2013-12-08. En kortare version infördes i Sydsvenskan 2013-12-29 med rubriken ”En obegriplig modell”.) Läs artikeln.
  • Löntagarna mot pensionärerna. (Artikeln var införd i Vestmanlands Läns Tidning 2014-01-30 med rubriken ”Pensionärer drabbas dubbelt”.) Läs artikeln.
  • Pensionärerna kräver besked (Artikeln publicerades av Aftonbladet 2014-03-05 med rubriken ”Vilket parti lovar lyfta pensionärerna?”.)  Läs artikeln.
  • Pensionärsskatten kan avgöra valet (Upsala Nya Tidning på nätet 2014-04-27, Veteranen (organ för SPF – Sveriges Pensionärsförbund) på nätet 2014-05-05 samt Nerikes Allehanda i papperstidningen och på nätet 2014-06-10 – NA ändrade rubriken till ”Partierna kommer misslyckas att tiga ihjäl den här frågan”.) Läs artikeln.

Anmärkning: Skattebetalarnas förening och SPF använde rubriken ”Pensionärsskatten kan avgöra valet” för sitt gemensamma seminarium den 1 juli under Almedalsveckan i Visby.

  •  Pensionärsskatten avgör valet (Debattartikeln publicerades av Länstidningen Östersund 2014-07-24 – min rubrik var ”Pensionärsskatten är en ödesfråga i valet”. Den intogs även av Dala-Demokraten på nätet 2014-08-26 och i papperstidningen 2014-08-27.) Läs artikeln.
  •  Kampen mot pensionärsskatten fortsätter (Artikeln infördes i Norrköpings Tidningar /i en något förkortad version/ 2014-09-19, i Barometern och Oskarshamns-Tidningen 2014-09-20, i Nerikes Allehanda 2014-09-21, i Arbetarbladet 2014-09-30, i Norrländska Socialdemokraten 2014-10-01, i Norrtelje Tidning 2014-10-01 samt i Norrbottens-Kuriren 2014-10-09. I samtliga fall publicerades debattartikeln både i papperstidningen och på nätet. Rubriken ändrades av Norrköpings Tidningar till ”Kampen mot skatten fortsätter”, i Barometern och Oskarshamns-Tidningen till ”Tänk på pensionärerna”, i Nerikes Allehanda till ”Socialdemokraterna måste göra något åt den orättvisa skatten”, i Arbetarbladet till ”Sätt stopp för omvänd Robin Hood-politik!”, i Norrländska Socialdemokraten till ”Syna deras bluff” samt i Norrtelje Tidning till ”Syna S-bluffen om pensionsskatten”. Dessutom publicerade Gefle Dagblad artikeln på nätet 2014-10-09 samt i papperstidningen 2014-10-10.) Läs artikeln.
  • Pensionärsskatten  måste avskaffas. (Debattartikeln publicerades av Arbetarbladet på nätet 2014-12-30 och i papperstidningen 2015-01-02. Den har också varit införd i Dalarnas Tidningar (på nätet) 2015-01-06. En något förkortad version intogs av Kristianstadsbladet (både på nätet och i papperstidningen) 2015-01-10. Gefle Dagblad offentliggjorde artikeln (både på nätet och i papperstidningen) 2015-01-12. Norrköpings Tidningar publicerade en kortare version (både på nätet och i papperstidningen) 2015-01-12. I Barometern-OT infördes en förkortad version 2015-01-20.) Läs artikeln.
  • Ska ni tvinga oss att lämna landet? (Debattartikeln publicerades i Aftonbladets nätupplaga 2016-02-19. Min rubrik var: ”Pensionärsskatten skapar sociala motsättningar”. Artikeln delades över 11.600 gånger på Facebook. Av över 7.700 personer i en omröstning höll c:a 95 % med mig.  Läs artikeln.

 

SMÅSKRIFTER:

  • Utrikesförvaltningens framväxt (utgiven av UD 1990)  /Finns i min bok “Diplomatliv”/
  • Neutralitet och medlemskap (utgiven av EU-kritiskt forskarråd 1994)  /Finns i min bok “Neutraliteten”/

 

Artiklar i UD-KURIREN:

ANMÄRKNING:  Alla artiklarna (utom debattartiklarna) finns i min bok “Diplomatliv”. Där har också intagits artiklar om Paul Mohn och Catharina Stopia.

Diplomater på resa i Sverige:

  • Charles Ogier (Februari 1988)
  • Bulstrode Whitelocke (April 1988)
  • Lorenzo Magalotti (September 1988)

Sveriges kolonier:

  • I Nya Sverige (December 1989)
  • II Cabo Corso och III S:t Barthélemy (Mars 1991)

Gamla goda diplomater:

  • Carl Gustaf Löwenhielm (6/93)
  • Gustaf Philip Creutz (1/94)
  • Johan Adler Salvius (2/94)
  • Carl Fleetwood (3/94)
  • Johan Ekeblad (4/94)
  • Olof Agrell (5/94)
  • Bengt Oxenstierna (2/95)
  • Johan David Åkerblad (3/95)
  • Carl Bildt (4/95)
  • Ludvig Fabritius (5/95)
  • Birger Mörner (6/95)
  • Carl Gustaf Tessin (3/96)
  • Gustaf och Ulric Celsing (5/96)
  • Hugo Grotius (4/99)

Debattartiklar i UD-KURIREN:

 

Minnesruna  och  minnesord  om  ÅKE  DAUN

 

Åke Daun, 1936-2017

Professor Åke Daun avled den 24 juli. Han var professor i etnologi i Stockholm 1981-2001. Gad Rausings pris på 800.000 kronor tilldelades Åke Daun 2011 ”för att han med sina arbeten om kulturskillnader mellan människor i olika miljöer och villkor har vänt etnologin mot samtiden utan att den förlorat förbindelsen med det förflutna”.

Åke Daun gick på Konstfackskolan 1952-1953. Han tog studenten i Södertälje 1957, blev fil. kand. 1965, cand. mag. i Bergen 1966, fil. lic. i Stockholm 1969 och fil. dr där 1974. Boken ”Upp till kamp i Båtskärsnäs” utkom 1969. Han hade levt på platsen, där sågverket skulle läggas ner, och gjort många intervjuer. Doktorsavhandlingen ”Förortsliv” handlade om människorna i Vårberg.

Bland Åke Dauns många böcker kan också nämnas: ”Bingospelare” (1977), ”Svensk mentalitet” (1989), ”Den europeiska identiteten” (1992), ”Det allmänmänskliga och det kulturbundna” (1999), ”Med rörligt sökarljus; Den nya etnologins framväxt under 1960- och 1970-talen” (2003), ”En stuga på sjätte våningen” (2005), ”Arv och miljö” (2009) samt ”Dömd till konsumtion av sinnesintryck” (2011).

Åke Daun var (liksom vi undertecknare) aktiv i Kulturföreningen Psyché, som bildades i Södertälje 1953. Han var vice ordförande. Psyché anordnade konserter, föreläsningar, diskussioner m.m. Om detta skrev Åke boken ”Ungdomen är de vilda förhoppningarnas tid” (2009). Delvis självbiografisk var också ”Vägar till det förflutna” (1996) om hans farmor Emelie. Där skriver han bl.a. om Södertälje Kaffehandel, som föräldrarna innehade.

Åke var en trofast vän under alla år. Han var också en flitig brevskrivare. Hans dagböcker utgör ett enormt material. Vi som hade förmånen att så länge vara hans vänner känner sorg över hans bortgång. Våra tankar går främst till hustrun Laura samt sönerna Aram och David.

Rolf H. Lindholm

Bo E. Lundqvist

Anders Lundberg

(Införd i Svenska Dagbladet 2017-08-12 samt i LT /Länstidningen Södertälje/ 2017-08-19).

____________________

Efter Åkes begravning i Katarina kyrka har vi samlats här för att minnas honom sådan han var i livet. Sorgen över hans bortgång blandas med glädjen över vad han har betytt för oss på många olika sätt.

Söndagen den 23 juli var vi hos Åke och Laura på landet i Ununge. Det var en underbar sommardag. Vi åt lunch i trädgården, pratade och hade trevligt. Dagen efter vårt besök ringde Aram och talade om att hans pappa hade avlidit. Det var ett chockbesked, även om Åke hade sagt att han snart skulle dö.

Jag talar här i första hand för hans gamla vänner från Södertälje, där han växte upp. I början på 1950-talet besökte jag honom hemma på Dalgatan 12. I hans rum stod en dödskalle på skrivbordet. På väggen hade han med stora bokstäver målat Du måste!, med vita bokstäver på svart botten. Jag tolkade det som en uppmaning till självdisciplin. När Bo Lundqvist såg texten och undrade vad den betydde svarade Åke: ”Jag skall bli professor”.

Vänner blev Åke och jag i Kulturföreningen Psyché, som bildades den 3 mars 1953. Bo Lundqvist var ordförande, jag var kassör, och Rolf Lundwall som arbetade på Länstidningens redaktion var sekreterare. Åke var med i styrelsen och hade ett särskilt ansvar för konst. Senare blev han vice ordförande. Åke var då elev på Konstfackskolan med reklam som inriktning. Åkes bästa vän på Konstfack var Ulf Rahmberg. Bo Lundqvist studerade också där, på Teckningslärarinstitutet. Ofta hade Åke och Bo sällskap på tåget. Bo Lundqvist blev med tiden en framgångsrik konstnär.

Åke hade tidigare spelat klarinett i ett dixielandband. Sedan Psyché bildats sålde han klarinetten och köpte en skrivmaskin för pengarna. Åke hade dittills fört ett ganska bohemiskt liv. Han rökte pipa ett antal år.

Åke var mångsidigt begåvad. Han gjorde utmärkta teckningar, med kol, blyerts, bläck eller tusch, och klatschiga affischer, för skoldanser, Psyché m.m. Gisela och jag bad honom utforma ett exlibris åt oss, och det gjorde han med bravur. Hans eget exlibris var en illustration till Verner von Heidenstams berömda ord:

     Det är stoltare våga sitt tärningskast,

     än tyna med slocknande låge.

     Det är skönare lyss till en sträng, som brast,

     än att aldrig spänna en båge.

I Psychés styrelse diskuterade vi vilka initiativ som skulle tas. Vi anordnade sång- och musikaftnar, föredrag, diskussioner, lyrikuppläsningar, ett konstlotteri m.m. Solisten Thomas Fridén från Stockholms Gosskör sjöng i läroverkets aula. Poeterna Bo Setterlind och harald forss kom till en lyrikafton, också den i läroverket. Arkivarien Andrew Hessen-Croon höll flera föredrag. 2009 gav Åke ut en bok om Psyché. Den har titeln ”Ungdomen är de vilda förhoppningarnas tid” och är samtidigt självbiografisk. Den mystiske Hessen-Croon spelar en stor roll i boken.

Försök gjordes att sprida Psychés verksamhet till andra orter. En Stockholmsavdelning bildades. Jag lyckades av kyrkoherden i Klara församling få tillstånd att disponera lokaler i församlingshemmet. Dit inbjöds intresserade till ett informationsmöte. Anslag hade satts upp på ett antal gymnasier, i Konstfackskolan och på Stockholms högskola. En av medlemmarna i Stockholm, Anders Lundberg, försökte även intressera ungdomar i Oslo för att starta en lokalförening där. Anders blev i sitt yrkesliv lektor i matematik på Militärhögskolan och senare professor.

Våren 1954 ryckte en del av styrelsemedlemmarna in för att göra värnplikten. De kvarvarande lyckades dock hålla en viss verksamhet igång. Bl.a. ordnade föreningen stödkurser i engelska, tyska och matematik för elever i läroverket och flickskolan hösten 1954 och våren 1955. Sedan insomnade Psyché.

Föreningen betydde mycket för många av medlemmarna. En hel del fick nya livsmål. Åke lämnade Konstfack och återvände till läroverket i Södertälje för att ta studenten och sedan studera vidare. Själv övergav jag efter värnplikten mitt arbete som banktjänsteman och började på Enskilda Gymnasiet.

När vi träffades sista gången den 23 juli talade Åke om sig och mig som ”två gamla gubbar”. Vi kom förstås in på Psyché och Åkes gymnasieår. Han gick på den fyraåriga latinlinjen. Modersmålsläraren Folke Westin hade Åke bara lovord för. Däremot hade han problem med läraren i latin. Genom dottern, som också gick på läroverket, lät magistern meddela att Åkes eleganta klädsel var olämplig i skolan. Åke hade gabardinkostymer, vit skjorta och fluga. När det var kallt tog han på sig kamelhårsfärgad ulster och hatt. Böckerna hade han i en läderportfölj, medan de flesta eleverna nöjde sig med en bag. Dessutom hade han mustasch, vilket han var ensam om i skolan. I sista ring körde han bil till läroverket.

Lördagen den 18 maj 1957 tog Åke studenten. Vid halvsextiden kom de nyblivna studenterna ut på trappan och sjöng studentsången. Åke utbringade ett leve för skolan och lärarna. Efter blomsterhyllningen marscherade man ner till Badparken, där diverse åkdon väntade. Bo Lundqvist hade lyckats få låna Gustaf V:s jaktvagn från 1700-talet, tillhörig Brandalsunds slott, i vilken Åke transporterades hem. Vi roade oss på olika sätt hemma hos Åke till elvatiden, då vi med taxi for ut till Bränninge gård, dit vi var bjudna av Monica Lundström, en klasskamrat till Åke. Där var dansen i full gång. Vid femtiden på morgonen körde jag mot soluppgången och Stockholm för att få sova. Stackars Åke ryckte på måndagen in på P 1 i Enköping.

Om Enköpings station skrev han att den var sympatisk, för alla spår ledde därifrån. Man kan förstå att han inte trivdes med lumpen.

Den 25 april 1963 hölls trebetygsseminariet om Åkes uppsats om namnskicket i Laknäs, en by vid Siljan. Jag var då attaché på UD och kunde vara med när seminariet hölls på kvällen. Stämningen blev hätsk. Åke kritiserades hårt av traditionella folklivsforskare. Det gick så långt att jag gjorde ett inlägg för att försvara Åke. Professor John Granlund undrade förstås vem denna främmande fågel var.

Under Psychétiden hade Åke och jag en intensiv brevväxling. Vi använde skrivmaskin och tog genomslagskopior för våra pärmar. Vi fortsatte vår korrespondens till olika adresser. Jag skrev från mina poster i Alger och Bonn. I början på 1966 skrev Åke från Bergen, där han studerade socialantropologi. Hösten 1966 skrev han från Båtskärsnäs, där han intervjuade många inför nedläggningen av sågverket. 1967 skrev han från Ununge i Roslagen, sedan han hade köpt ett sommarhus där.

Åke skrev också under alla åren dagböcker, i varje fall sedan 1950. Sina anteckningar kunde han utnyttja i de självbiografiska böckerna, t.ex. ”Vägar till det förflutna”, om hans farmor Emelie och om Södertälje Kaffehandel.

Om Åkes vetenskapliga insats och om hans många böcker skall jag inte yttra mig. Det bör dock konstateras att han var en förnyare av etnologin. Det ledde till att han 2011 fick Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning.

Vid sidan av sin vetenskapliga verksamhet var Åke från 1968 till 1984 en flitig medarbetare på Dagens Nyheters kultursidor. Han skrev också artiklar i TCO-tidningen.

Våra minnen av Åke är personliga, och de kommer att leva vidare. Hans vetenskapliga prestationer har bestående värde. Hans många böcker kommer att finna nya läsare.

Låt mig sluta med ett tack till Åke för att han berikade våra liv.

(Anförande vid minnesstund i restaurang Sidenkällaren 2017-08-22).