2019 utgav Mats Åberg (född 1944) boken ”Insläppt på VIP-läktaren; Betraktelser från den diplomatiska sidlinjen”. Han skriver om sina 42 år som diplomat, från antagningsintervjuerna på UD till avskedet från ambassadörsposten i Bukarest. Det är inte fråga om memoarer i egentlig mening, utan Åberg har i stället behandlat ett antal händelser och utvecklingslinjer under 1900-talet.

Mats Åberg tog studenten på Södra Latin 1964. Han gick på Arméns tolkskola i Uppsala och tog sedan en fil. kand. 1967. Åren 1965-1969 var han lärare på Södra Latin i svenska, engelska, tyska och ryska. 1969 antogs han på UD som aspirant. Efter aspirantutbildningen och en tids arbete med miljöfrågorna på UD tjänstgjorde han i Kairo 1972-1974 och i Berlin (DDR) 1974-1976. Vid återkomsten till UD arbetade han på Politiska avdelningen 1976-1980. Från 1981 till 1983 var han Chargé d’affaires i Vientiane (Laos) och sedan 1984-1987 handelsråd vid ambassaden i Moskva. 1987-1990 var han minister i Oslo och 1991-1994 ambassadör i Hanoi (Vietnam). Han var rektor för HUB-utbildningen (Handläggare under utbildning) 1994-1995 och chef för Riksdagens internationella kansli 1995-2001. Därefter var han till 2004 chef för Sveriges ständiga representation vid Europarådet i Strasbourg. Efter några års tjänstgöring i Stockholm var han 2006-2010 ambassadör i Bukarest (med sidoackreditering i Moldavien). 2011 gick han i pension.

I sin bok skriver Åberg en hel del om samtidshistorien efter andra världskriget. Det blir förstås mycket om Östeuropa, särskilt Sovjetunionen, DDR och Rumänien, som han tjänstgjorde i. Eftersom han var handelsråd i Moskva kan han berätta om den dysfunktionella sovjetiska ekonomin. Ibland är han utförlig, ibland kortfattad. Om tiden i Egypten står inte så mycket, om Moldavien kanske för mycket. Ett problem för läsaren är de många konstiga avstavningarna, t. ex. ste-nansikte och ra-soroligheter.

En tidigare bok av Mats Åberg är ”Vietnam – en tiger i språnget mellan historia och framtid” (1995).

Efter pensioneringen har Åberg engagerat sig för romska EU-migranter, haft uppdrag som god man för asylsökande ensamkommande barn samt varit goodwill-ambassadör för Föreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime.