1989-1992 var Ahlander (född 1944) generalkonsul i Leningrad (från 1991 S:t Petersburg). Hans verksamhetsområde omfattade nordvästra Ryssland och de tre baltiska republikerna. På sin post kom han att uppleva det kommunistiska väldets sammanbrott samt Estlands, Lettlands och Litauens väg till frihet. 1992 utgav han boken ”Spelet om Baltikum”.
Med en jur. kand. och en fil. kand. kom han till UD som aspirant 1969. Hans första utlandsposter var i Nairobi och Genève. Från 1977 till 1989 hade han olika befattningar i Stockholm, bl. a. som chef för UD:s informationsbyrå 1983-1987 och från 1988 som biträdande protokollchef. Efter åren i Leningrad/S:t Petersburg var han 1992-1999 generalkonsul i New York.
Som generalkonsul i Leningrad fick Ahlander leda en myndighet som växte från en konsulär medarbetare till 16 konsuler och vice konsuler samt två avdelningskontor, i Tallinn (1989) och Riga (1990). En av de viktigaste uppgifterna blev politisk rapportering, helt i strid med Wienkonventionen om konsulära förbindelser. I sin bok berättar Ahlander om det ständiga resandet mellan Leningrad, Tallinn, Riga och Vilnius. I Leningrad hade konsulatet långa köer av viseringssökande, främst från Estland. Utrikesminister Sten Andersson besökte Baltikum och Moskva 8-12 november 1989. Ahlander har ett särskilt kapitel om detta. På journalisternas upprepade fråga ”Anser du att Estland är ockuperat?” svarade Sten Andersson till slut ”Nej”. Detta väckte stor uppmärksamhet i Sverige och utomlands, särskilt som Estlands statsminister svarade ja på den frågan.
Den 11 mars 1990 förklarade sig Litauen självständigt. Vytautas Landsbergis valdes till president. Parlamentsval hölls i Estland och Lettland den 18 mars 1990. Estland förklarade sig självständigt den 30 mars. Utvecklingen gick fort. Den 13 januari 1991 inträffade den blodiga söndagen i Vilnius med 15 dödsoffer. Boris Jeltsin kom till Tallinn den 31 januari. Ett avtal ingicks, där Ryssland och Estland erkände varandras suveränitet. Ett liknande avtal undertecknade Jeltsin också med Lettlands president.
Mot slutet av boken skriver Ahlander om det misslyckade kuppförsöket i Moskva den 19 augusti 1991. Han befann sig då i Stockholm för att delta i UD:s chefskurs. I stället återvände han med båt till Tallinn. Där var läget lugnt. Den 21 augusti spreds nyheten att kuppen i Moskva hade misslyckats. Faran för de baltiska staternas självständighet var avvärjd.
2019 publicerade Ahlander boken ”Sverige vid avgrunden 1808-1814”. Det är en bred skildring från krigen 1808-1809 till unionen med Norge 1814. Mot slutet av Gustav IV Adolfs regeringsår kämpade Sverige för sin överlevnad på tre fronter – mot Napoleon i söder, mot Danmark i väster och mot Ryssland i öster. Den 21 februari 1808 inleddes ett ryskt anfall mot Finland. Den 14 mars kom en dansk krigsförklaring mot Sverige. Napoleon ockuperade Svenska Pommern, och Finland förlorades till Ryssland. Statsvälvningen 1809 var en palatskupp av adliga officerare mot en avskydd kung. Ahlander ser Jean Baptiste Bernadotte (senare Karl XIV Johan) som en räddare vid avgrundens brant. Han styrde upp landet och förenade Norge i en union med Sverige, vilket var gynnsamt för båda länderna under ett inledningsskede, då Sverige återfick sin självkänsla och ställning i Europa och Norge kunde utveckla sitt självstyre utan risk för inblandning från ett revanschistiskt Danmark och ett expansivt Ryssland.
Stor framgång hade Ahlander med sin utmärkta biografi ”Gustaf Mannerheim” (2016). Denne var Nordens störste hjälte under 1900-talet, deltog i frihetskriget 1918, vinterkriget 1939-1940 och fortsättningskriget 1941-1944. Mannerheim var riksföreståndare 1918-1919 och Finlands president 1944-1946.
För unga läsare har Ahlander skrivit tolv historiska biografier, de flesta om svenskar/svenskor men också en om ”Hitler och Stalin; En bok om ondska”.
2012 utgav han en ”Handbok för Glada Gubbar”, som följdes av en ”Tänkebok för Glada Gubbar” (2014). – 2020 utkom ”Lilla morfar- och farfarboken”.
TILLÄGG: 2022 utkom Ahlanders bok ”Romarrikets undergång”. Den är välskriven och intressant (med ett antal paralleller till vår tid).