1974 började Bengt Johansson (född 1948) med Kinaverksamhet. Han har arbetat på Exportrådet, Handelsdepartementet och Utrikesdepartementet samt på de svenska utlandsmyndigheterna i Hongkong, Peking, Shanghai och på handelskontoret i Taipei. 2002-2004 var han Kinahandläggare vid EU-kommissionen, 2005-2007 departementsråd på Statsrådsberedningen och 2008-2012 generalkonsul i Shanghai.

Bengt Johansson har både en fil.kand.- och en civilekonomexamen. Hans mångåriga arbete med svensk handel på Kina har resulterat i flera böcker, t. ex. ”Shanghai; Svenskars liv & öden 1847-2012” (2012) och ”Det förflutna var ljust – framtiden osäker; Om svenska företag i Kina” (2021). 2006 utgav han boken ”Kina-Taiwan; Risk för krig eller chans till fred”. – Som ett komplement till boken om Shanghai utkom häftet ”Bland direktörer och sjömän i det gamla Shanghai” (2013). Där finns många foton från privata arkiv.

Att boken om Shanghai behandlar utvecklingen sedan 1847 beror på att köpmannen Carl Fredrik Liljewalch det året lyckades få till stånd ett för Sverige förmånligt handelsavtal. Han hade 1844 skickats till Kina för förhandlingar och var 1844-1847 handelsagent i Kanton.

Före unionsupplösningen fanns ett svenskt-norskt generalkonsulat i Shanghai. 1893-1902 var norrmannen Carl Alfred Bock generalkonsul där. (Han hade varit vicekonsul 1886-1893). Bock var en i Norge känd förespråkare för att norrmännen skulle ha egna konsulat för att tillvarata sina sjöfartsintressen.

Hösten 1926 gjorde kronprins Gustaf Adolf och kronprinsessan Louise en lång resa i Kina. Deras besök i Shanghai varade i två veckor.

Under andra världskriget var Malte Pripp chargé d’affaires i Shanghai. Han skrev senare manuskriptet ”I Kina under andra världskriget”. Bengt Johansson fick texten vid ett besök hos Pripp på Söder 1996. I boken om Shanghai upptar Pripps redogörelse 18 sidor. (Jfr mitt avsnitt om Malte Pripp ovan).

Sverige erkände Folkrepubliken Kina i januari 1950. Det tidiga erkännandet gav Sverige goodwill hos de kinesiska myndigheterna.

Det svenska kungaparet besökte Shanghai 1981.

Göteborgs stad ingick 1986 ett vänortsavtal med Shanghai (det upphörde 2020). Ostindiefararen ”Götheborg” besökte Kanton och Shanghai hösten 2006.

Bengt Johansson tar i sin bok upp svenska sjömän och tulltjänstemän samt svenska missionärer. Han skriver dessutom om svenska företagspionjärer och om svenska företag i Kina. I en rapport från 2010 om Shanghai nämnde han att 1.250 svenskar hade uppehållstillstånd där. Att Xi Jinping har ett förflutet som partichef i Shanghai betyder att han förstår betingelserna för utrikeshandelsberoende provinser. Världsutställningen EXPO 2010 hölls i Shanghai. Den dominerades av utländska utställare.

De svenska företagen behandlas utförligare i Bengt Johanssons bok från 2021. I förordet skriver han: ”När jag lämnade Shanghai 2012 gav jag ut en bok om svenskars öden i det gamla Shanghai. Jag hade då en gnagande känsla av att det mest intressanta kanske hade varit att beskriva den stora invasionen av svenska företag i Kina de senaste decennierna. Att skriva en sådan bok 2012 när alla kurvorna pekade uppåt hade dock varit missvisande. Redan 2013 började kurvorna istället peka nedåt.”

I boken tecknar han svenska företags historia i Kina. Han behandlar 20 stora och 20 medelstora bolag. Det blir samtidigt en historisk översikt: Kapitel 1: 1970-talet – Portarna öppnas, Kapitel 2: 1980-talet – De svenska storföretagen tar sats, Kapitel 3: 1990-talet – Efter en trög start blir det full fart. Det totala antalet svenska företag som har bolag i Kina beräknades 2021 till 450. 2020 var Kina den 6:e största svenska exportmarknaden.